Sann livsglädje – vart tog Du vägen?
Vilken livsglädje upplever vi människor i livet i dagens
samhälle? Det är ganska få som känner sann glädje inifrån. Vilken livsglädje
känner:
- Den som lever i stress?
- Den som upplever att han inte räcker till?
- Den som ingen lyssnar på?
- Den som är uppbunden av åtaganden, så att det inte längre finns möjlighet att ägna tid åt sig själv, sina egna intressen?
Vad har de människor som beskrivs med dessa ord
gemensamt? Kanske känslor av
- Frustration
- Ilska
- Sorg.
Men – definitivt inte glädje. Den livsstil som vi har
utvecklat i samhället har fått konsekvenser. Livsstilen heter ”prestera” och
”prestera mera” och ”prestera ännu mera”.
Hur länge orkar en människa ”prestera”? Fem år? Kanske. Tio
år? 30 år? När vi är klara med skolan i tjugoårsåldern – där man ju också skall
prestera, så har vi omkring 40 år kvar till pensionering. För närvarande diskuteras om vi har råd att
bli pensionärer vid 67 – vi kanske borde arbeta några år till.
Om vi blir pensionärer, hur vill vi då ha det? Vill vi vara
friska och ha en bra tillvaro? Eller skall vi behöva äta mediciner, ha kroniska
sjukdomsproblem eller kanske ha en plats under jorden?
Ett exempel:
När jag började arbeta under tidigt 70-tal, fanns det en
kaffepaus där alla samlades på morgonen 8.30 – 9.00. På samma sätt på
eftermiddagen, 14.30 – 15.00 var det också en fikapaus. Man laddade
batterierna, man småpratade om dit och datt. År 2012 tar man en kopp kaffe
själv medan man utför sitt vanliga jobb. På de flesta arbetsplatser finns inte
tid för en gemensam paus. Så livet på en arbetsplats har förändrats mycket de
sista fyrtio åren.
Idag debatteras friskt i media om hur dåligt skolan
fungerar, hur vi måste bli allt effektivare i arbetet. Vi måste klara oss i
konkurrensen. ”Vi måste kämpa för livet”.
Ett liv under konstant stress och prestationskrav sätter
sina spår i oss. Humöret påverkas, vi blir lättretade, spända i kroppen, får
olika problem som magont, hjärtklappning, högt blodtryck. Och – vi trivs inte
med situationen. Det är inte bara vårt eget humör som blir dåligt, hela
familjen påverkas. Många barn får för lite uppmärksamhet, det saknas tid och
ork. Många förses det senaste i form av prylar och kläder och får ta hand om
sig själva. Det är inte förvånande att många unga blir stökiga eftersom de inte
fått grundläggande mänskliga värderingar och lärt sig att respektera andra
människor och deras sätt att vara. Vilken respekt för andra människors liv kan
man få av att spela dataspel eller se på action där folk kan slå varandra blodiga
för att sedan kliva upp som om nästan ingenting hänt?
På kvällen finns det inte ork kvar till annat än att sjunka
ner framför TVn för att låta sig passivt underhållas. Vill vi släppa loss och
slappna av, ja då finns det ju sprit att ta till, helt legalt. Andra söker
illegala sätt att slappna av; amfetamin, hasch. Tyvärr har ett sådant liv
negativa konsekvenser för oss, och glädjen är kortvarig.
Vad händer i kroppen – fysiskt – när vi blir utsatta för
stress – kontinuerligt? Kroppen blir spänd, medvetandet saknar lugn och
förankring. Cirkulationen i kroppen påverkas negativt, vi får så småningom ont
i axlar och rygg, magproblem, hjärtproblem. När vi får ont, så påverkar det
medvetandet negativt, vi är inne i en negativ spiral.
Människan blir aldrig nöjd
Den moderna människan har försatt sig själv i en rävsax, vi
blir aldrig nöjda. Företagen skapar nya ”fantastiska” produkter och ser
dessutom till att skapa ett behov av dem. Och vi människor följer lydigt med i
trenderna och spenderar våra surt förvärvade slantar i hopp om att bli ”ännu
lyckligare”. Vi sätter ett klart samband mellan att äga, att tjäna mycket
pengar, ha status och att vara lycklig. Att vi sen går omkring med kroniska
”välfärdssjukdomar”, det accepterar vi – omedvetet. Det är ju naturligt. Alla
andra har ju sådana.
Att ha mat att äta och någonstans att bo och att vara
frisk – brukar nämnas som grunderna för lycka.
Ett gammalt kinesiskt ordspråk i fri översättning säger ”en
person som är lugn, avslappnad, naturlig och glädjefylld - får inga sjukdomar”.
Med naturlig avses här att leva ett liv som följer naturens enkla regler och
principer. Tyvärr så lever vi långt ifrån naturligt idag, så det är inte så
konstigt att vi inte mår så bra och att vi saknar livsglädje.
Är frihet en förutsättning för lycka? Helt klart. Vad är frihet? Är det att ha stora
lån hos banken eller kreditkortsbolag när vi har konsumerat mer än vad vi har
råd med? Är frihet att ha tid för sig själv, att göra det man tycker om eller
att vara tillsammans med sina närmaste? Det borde vara självklart, men
mänskligheten faller i samma fälla igen och igen generation efter generation.
Hur vill vi att framtiden ska se ut?
Vi – människor har ett problem att lösa. Vad vill vi
åstadkomma med våra liv? Hur vill vi att framtiden skall se ut, för oss själva,
för nästa generation och nästa? Hur vill vi att jorden skall se ut om ytterligare
40 år eller om 100 år? Eller har det ingen betydelse?
Det vi kan utgå från är att alla vill maximera sin egen
lycka och sin egen livsglädje. Så vad är lycka? När vi blir permanent sjuka, så
spelar det inte så stor roll hur många miljoner vi äger, om vi har swimmingpool
eller sommarstuga. Att byta sommarstugan mot hälsa brukar inte fungera. Så, tyvärr
är det ofta för sent att byta livsstil när problemen kommer. Gjort är gjort.
Vad händer om vi ingenting gör?
Ett nytt synsätt behövs för att vi skall kunna återfå vår
livsglädje. Och vad händer om vi ingenting gör? Är vi beredda att betala priset
för att ingenting göra? Och vilket är då priset?
- Sjukvårdskostnaderna skjuter i höjden. Risken finns att många slås ut från arbetsmarknaden i stressrelaterade åkommor i allt större utsträckning i unga år och dessa måste få sin försörjning av någon. Var ska dessa pengar tas? Tas de från företagen leder det till ramaskrin om höjda avgifter. Tas de som skatt på lönen, ökas skatte- och avgiftstrycket vilket heller inte brukar accepteras.
- Problem med kommande generationer. Om många barn saknar goda normer eller värderingar under uppväxtåren så blir det förmodligen inte bättre för framtida generationer heller. Risken finns för en framtida degenerering av människosläktet.
- Resursslöseri i välden.
Vad kan vi göra för att återfå sann livsglädje?
Skapa insikt om hur vi faktiskt lever. Att satsa på att
tillfredsställa lyckan genom att vara rik på pengar och köpa prylar leder inte
till lycka i längden. Vi är omgivna av 3D hela tiden, det är bara att gå ut i
naturen.
Försöka förstå hur världen och vi själva fungerar i stort
och i smått. Det är kanske den viktigaste aktiviteten vi har i livet. Med ökad
förståelse förändras också vårt beteende. Kanske kan det till och med bli
intressant att ”kolla in” djurens beteende i gräset jämfört med att gå ut i
affären och köpa ytterligare en tröja som nopprar sig efter två användningar.
Hur får vi förståelse för världen? Förståelsen måste
börja med oss själva eftersom vi är en av de viktigaste levande varelserna i
världen. Vi, med vår fantastiska hjärna, som kan initiera djupgående
förändringar, som påverkar oss själva och andra, men vars möjligheter och
effekter vi fortfarande har mycket små begrepp om.
Genom förståelse skapas också förutsättningar till
förändring.
Vad kan vi göra för att förstå oss själva bättre och
förändra oss?
Ett sätt heter Qigong. I China har sedan urminnes tider
tränats Qigong. Med hjälp av Qigong slappnar kroppen av och medvetandet blir
lugnare. Ett lugnt medvetande har större möjligheter att förstå sig på
- kroppens inre processer och förändringar i kroppens inre processer.
- vad som händer runt omkring oss i världen och agera klokt
Ett exempel:
Efter en period med Qigongträning, känner man igen
tillståndet av lugn och avslappning, ett mycket behagligt och eftersträvansvärt
tillstånd. När en ny händelse inträffar som introducerar obehag såsom stress, så märks det
tydligt i kroppen. Avsikten är att känna och därmed förstå vilka händelser som
skapar obehaget, och att försöka förändra situationen. Går situationen att
påverka, t.ex. genom att be ytterligare en person att bemanna kassorna så att
genomströmningen av kunder blir bättre så reduceras stressnivån. Eller att ta
mer tid på sig inför ett möte eller när man ska till bussen eller tåget.
Om situationen inte går att påverka, då gäller det att
förstå att så här är det och jag gör så gott det går – utan att stressa, utan
att bli arg. Fungerar det här synsättet? Ganska bra, det går att eliminera
ganska många faktorer som skapar obehag.
Men – vi människor har djupt rotade vanor eller mönster
som ibland träder in automatisk och gör att vi reagerar känslomässigt starkt på
olika upplevelser. Exempel: Vissa människor klarar inte av att någon säger
”Det där fungerar ju inte, gör så här i stället”. De kan inte ta en sådan
kommentar utan att bli arga (”lägg dig inte i det här, det här fungerar bra”)
eller ledsna (”jag gör fel, jag duger inte”) eller rädda (”oj, jag har gjort en
dumhet igen, tänk om jag förlorar jobbet”). Eller, hur många reagerar inte med
ilska när någon säger något elakt och besvarar med ytterligare elakheter?
Känslomässiga upplevelser påverkar kroppen; ilska
påverkar direkt leverns funktion medan rädsla påverkar njurarna och sorg
lungorna. Eftersom kroppen är en integrerad enhet, så sprider sig naturligtvis
reaktionen. T.ex. en person som är arg har förhöjd hjärtverksamhet och kan
okontrollerat skrika eller agera dvs. slåss, vilket visar att ilskan även
påverkar hjärnan. Även omvärlden påverkas med rädsla som följd. Frekventa
utbrott leder till störningar i kroppen som så småningom kan utvecklas till
sjukdomar.
Det finns andra dåliga vanor. Några har med mat och dryck
att göra: tröstätande, alltid äta sig proppmätt, belöningsätande, bulimi,
anorexi, dagens drink vid hemkomsten, drinken i lugna soffan framför TVn.
Så, att upptäcka och förändra sina dåliga mönster är mänsklighetens stora utmaning. När ett mönster upptäckts gäller det
att byta ut det gamla beteendet mot ett nytt, skapa ett nytt mönster som är
mera hälsosamt. Den första tiden vid korrigering är svår, det är mycket lätt
att falla in i det invanda beteendet igen och igen men ett utbyte är nödvändigt
och fullt möjligt.
Ett verktyg till förändring är Yuan Gong och Ren Xue
Ett viktigt verktyg för att arbeta med
medvetandeutveckling och medvetandekultivering är Ren Xue och dess Qigongsystem
Yuan Gong.
Mer finns att läsa om detta på vår web.