Translate

onsdag 26 november 2014

Lärarutbildningen i Yuan Gong, nivå 2 i Rotorua på Nya Zeeland 1 – 14 november.

Så är vi hemma igen från vår utbildningsresa med Yuan Gong på nivå 2 med Yuan Tze. Vi var åtta som gjorde den långa resan från Sverige i år. Yuan Tze skulle presentera två nya metoder inom Yuan Gong systemet. Vi som reste hade alla tränat Zhineng Qigong nivå 2 ”Body Mind” samt nivå 3 ”organträning” sedan tidigare och vi var ny mycket nyfikna på hur Yuan Tze´s motsvarande metoder skulle se ut.

På plats i Rotorua var 140 deltagare – de flesta redan lärare i Tian Yuan och Di Yuan - de två första nivåerna i Yuan Gong.

Under 14 mycket intensiva dagar lärde vi oss de två nya metoderna Ren Yuan och Xia Yuan.  I allt Yuan Tzes arbete står säkerhet på första plats – det skall vara ofarligt att träna Yuan Gong och det skall vara effektivt.

Yuan Tze har arbetat med Qi och Qigongövningar under hela sitt liv tillsammans med många mästare samt utfört Qi-terapi både i grupp och individuellt. Han har inhämtat mycket vetande ur traditionell kinesisk visdom, och sedan provat det i sitt eget liv. Han har därigenom förvärvat djupgående förståelse för medvetandets möjligheter att påverka oss och vårt liv i positiv riktning. Han har dessutom förmågan och viljan att förmedla dessa kunskaper på ett för deltagarna begripligt sätt.

Metoden Ren Yuan:
  • Arbetar på alla kroppsdelar dvs. leder, muskler, senor, blodkärl, nerver samt organ.
  • Med beaktande av Qi – häva blockeringar i kanalerna på alla nivåer.
  • Strukturen på metoden ger möjligheter att träna specifika delar mer intensivt efter behov. Det går lätt att bryta ut enskilda övningar.
  • Metoden består av inledning, fem segment och avslut som ger möjlighet att fördjupa Qi-arbetet mer och mer varefter träningen fortgår. Träningstid ca 30 – 40 minuter.
  • Effektiv för att förbättra vår hälsa. Metoden sträcker ut varje del av kroppen på en djup nivå ger den flexibilitet och balans.
  • Skapar ett lugnt, avslappnat och naturligt tillstånd och när den tränas så utvecklas förmågan att upprätthålla balansen emotionellt och mentalt.
Xia Yuan
  • Stärker och återställer organens funktioner. 
  • Använder rörelser, medvetandeaktiviteter, andning, visualisering, handformer och ljud.


Förutom de två metoderna så gjorde vi djupdykning i ämnen som:
  •            Livets utveckling på jorden och medvetandets olika nivåer i denna utveckling
  •       Det kosmiska medvetandet och Qi
  •       Negativa känslor och hur de påverkar oss
  •       Medvetandet, våra referenssystem och våra mönster och vanor
  •       Hur medvetandet påverkar vår hälsa
  •       Hur medvetandet påverkar människor i vår omgivning, samt samhället
  •       Medvetandehöjande aktiviteter.
  •       Yuan Ming Medicine – dvs Qi-terapi individuell och i grupp.

Ytterligare ämnen var
  •          Jingluo – dvs. Qi-kanalsystemet i kroppen
  •           Traditionell Kinesisk Medicin
  •           Teorin om de fem elementen
  •           Muskler och hjärta, lungor.


Jag själv och övriga deltagare var mycket entusiastiska till de två nya metoderna. Känslan var att de var sköna att träna och kroppen kändes fräsch och genomarbetad vid avslutad träning.  


måndag 31 mars 2014

Kan reklam och media påverka vår hälsa?


Inom Yuan Tze Ren Xue är en mycket viktig del av livet att försöka förstå våra vanor eller handlingsmönster och att försöka byta ut de dåliga mot mer hälsosamma.  För att citera Yuan Tze ”detta är mänsklighetens viktigaste uppgift för att livet på jorden skall fungera”.

Varifrån kommer våra vanor? En viktig ingrediens är reklam och andra media som styr oss, försöker övertyga oss om vad vi behöver - hur ett bra liv ska se ut. Behov skapas liksom värderingar som vi medvetet eller omedvetet gör till våra egna – oftast utan att ens försöka tänka efter själva om de är bra eller dåliga. 

Exempel:
  •           De senaste modeplaggen köps fastän garderoben redan är välfylld.
  •           Bilreklamen visar bilmodeller som varje år fylls med fler och fler hästkrafter och visas upp i sitt ”rätta element” under tuff, oftast hänsynslös körstil.
  •           Hemma hos reportagen görs i vackra, stora lägenheter.
  •      Det kommer ständigt nya elektroniska underverk som är lite bättre än förra generationens. 
  •           Grannen ”har” ….  båt, sommarstuga,  pool…..
  •           Filmvärlden genererar nya actionrullar som visar hur tillfångatagna utsätts för grov och okänslig misshandel eller att den osårbara hjälten alltid reser på sig trots att han borde varit död för länge sen.
  •           Kvinnorna verkar ha försvunnit från de flesta bilars motorhuvar men uppträder i en mängd andra sammanhang med utseende och i roller som är förnedrande.  Se ett videoklipp ”Vad media gör mot kvinnor”. http://hyllat.se/vad-media-gor-mot-kvinnor/


Listan kan göras mycket längre, men jag vill bara ge några exempel. Allt detta påverkar oss och vårt sätt att tänka - medvetet eller omedvetet. Det påverkar dessutom våra prioriteringar, vi väljer att använda våra resurser för att mätta behov skapade på lösa grunder i stället för att bygga upp våra liv runt de verkliga behoven.

Vilka är de verkliga behoven?
  •           att ha bra hälsa, vara friska. Det här tänker vi oftast inte på när allt fungerar. Först när vi drabbas av en sjukdom som hindrar oss i vårt dagliga liv blir detta påtagligt.
  •      att må bra - det vill säga när vi känner oss lugna, harmoniska och tillfreds med tillvaron. 
  •      att leva ett liv i frihet. Frihet är också att arbeta lagom mycket och att ha en ekonomi utan allvarlig skuldsättning.
  •           att våra barn, de kommande generationerna växer upp i lugn och harmoni och i god kontakt med föräldrar och andra vuxna. Vilka skall de annars ha som goda förebilder?
  •           att vidareutveckla oss själva för att förstå livet bättre och därmed skapa ett bättre liv för oss själva och våra framtida generationer. Detta är en nyckel till att livet på jorden skall kunna fungera i framtiden.


söndag 30 mars 2014

Från Yuan Gong kursen 29 mars 2014

29 mars hade vi en kurs i Yuan Gong. Eftersom metoderna Tian Yuan och Di Yuan är så enkla att lära sig så räcker en dag till för att lära ut det väsentliga.

Något som jag alltid ser fram emot är att deltagarna skall känna Qi och förstå vad Qi är under en kurs. Då blir träningen så mycket mer intressant; träningen ger en starkare upplevelse då man känner Qi.

Vi pratade en hel del om universums grundläggande processer "Öppna", "Stäng" samt transformation mellan materia och icke materia (Qi) som sker på både makro- och mikronivå. Och så prövade vi det praktiskt; redan under första timmen satt vi alla där och lekte med Qi, (öppnade och stängde (drag Qi), knådade och masserade med Qi. Så det var både teori om Qi och att känna på hur det känns när man tränar med Qi-känsla.

Vi hade några intressanta frågeställningar från deltagarna.  Jag hade just berättat om att känslomässiga reaktioner.t.ex. ilska gör att lever-Qi pumpas runt i kroppen och påverkar kroppen negativt. En fråga som dök upp var "När barn gråter - är det inte skadligt för Qi". Och naturligtvis frågan gäller även när vuxna gråter.

Hur fungerar barn? Ett barn kan börja gråta när det inte får sin vilja igenom. Men efter en stund är det oftast bortglömt. Om en vuxen pratar med ett barn som gråter så slutar oftast gråten och om den vuxne är lite påhittig så kan barnet skratta minuten senare. Så barnens känslomässiga reaktioner är väldigt ombytliga och kortvariga.

När en vuxen blir ledsen, fungerar det ofta annorlunda. Som vuxen minns man situationen av förnedring, förödmjukelse,orättvisa eller vad det må vara samt kopplar situationen till personer och händelse. Beroende på vad som hände kan sorgen sitta i i dagar, veckor eller längre. När någon är ledsen så påverkas lungorna och lung-Qi sprids i kroppen. När en person är ledsen en längre tid, påverkas lungorna negativt - man kan få problem med lungorna.

Att kroppen kan få reaktioner av Yuan Gong träning är väl dokumenterat men det är alltid svårt att säga vad som är en reaktion respektive inte är det. Vad är en Qigongreaktion? När vi tränar Qigong så påverkar vi också cirkulationen i kroppen, den öppnas upp. Yuan Gong är inte fysiskt krävande men cirkulationen "går igång" och det kan leda till toalettbesök, dimmighet i huvudet etc. Jag har själv fått smärre reaktioner av Yuan Gong trots att jag tränat Zhineng Qigongs metoder sedan 1995.

Reaktioner är positiva händelser även om det inte alltid känns så när man drabbas av dem. Det innebär att förändringar sker i kroppen, av det positiva slaget.


söndag 9 februari 2014

Yuan Gong i Hultsfred


Yuan Gong i Hultsfred 2 februari 2014.

Efter förra årets Qigong-retreat på Wik med Yuan Tze har Caroline Salerud och jag diskuterat en Yuan Gong kurs i Hultsfred. På söndagen 2 februari blev kursen verklighet. Och - eftersom deltagarantalet var stort så flyttades kursen till Målilla.  Att kursen blev populär gick inte att ta miste på.

Förutom oss som tränade Qigong så var också Emma Sellbrink från Vimmerby tidning där. Läs vad hon skrev.

Arne Nordgren

onsdag 15 januari 2014

Sann livsglädje – vart tog Du vägen?

Vilken livsglädje upplever vi människor i livet i dagens samhälle? Det är ganska få som känner sann glädje inifrån. Vilken livsglädje känner:
  • Den som lever i stress?
  •  Den som upplever att han inte räcker till?
  • Den som ingen lyssnar på?
  • Den som är uppbunden av åtaganden, så att det inte längre finns möjlighet att ägna tid åt sig själv, sina egna intressen?

Vad har de människor som beskrivs med dessa ord gemensamt? Kanske känslor av
  • Frustration
  • Ilska
  • Sorg.

Men – definitivt inte glädje. Den livsstil som vi har utvecklat i samhället har fått konsekvenser. Livsstilen heter ”prestera” och ”prestera mera” och ”prestera ännu mera”.

Hur länge orkar en människa ”prestera”? Fem år? Kanske. Tio år? 30 år? När vi är klara med skolan i tjugoårsåldern – där man ju också skall prestera, så har vi omkring 40 år kvar till pensionering.  För närvarande diskuteras om vi har råd att bli pensionärer vid 67 – vi kanske borde arbeta några år till.
Om vi blir pensionärer, hur vill vi då ha det? Vill vi vara friska och ha en bra tillvaro? Eller skall vi behöva äta mediciner, ha kroniska sjukdomsproblem eller kanske ha en plats under jorden?

Ett exempel:
När jag började arbeta under tidigt 70-tal, fanns det en kaffepaus där alla samlades på morgonen 8.30 – 9.00. På samma sätt på eftermiddagen, 14.30 – 15.00 var det också en fikapaus. Man laddade batterierna, man småpratade om dit och datt. År 2012 tar man en kopp kaffe själv medan man utför sitt vanliga jobb. På de flesta arbetsplatser finns inte tid för en gemensam paus. Så livet på en arbetsplats har förändrats mycket de sista fyrtio åren.

Idag debatteras friskt i media om hur dåligt skolan fungerar, hur vi måste bli allt effektivare i arbetet. Vi måste klara oss i konkurrensen. ”Vi måste kämpa för livet”.

Ett liv under konstant stress och prestationskrav sätter sina spår i oss. Humöret påverkas, vi blir lättretade, spända i kroppen, får olika problem som magont, hjärtklappning, högt blodtryck. Och – vi trivs inte med situationen. Det är inte bara vårt eget humör som blir dåligt, hela familjen påverkas. Många barn får för lite uppmärksamhet, det saknas tid och ork. Många förses det senaste i form av prylar och kläder och får ta hand om sig själva. Det är inte förvånande att många unga blir stökiga eftersom de inte fått grundläggande mänskliga värderingar och lärt sig att respektera andra människor och deras sätt att vara. Vilken respekt för andra människors liv kan man få av att spela dataspel eller se på action där folk kan slå varandra blodiga för att sedan kliva upp som om nästan ingenting hänt?

På kvällen finns det inte ork kvar till annat än att sjunka ner framför TVn för att låta sig passivt underhållas. Vill vi släppa loss och slappna av, ja då finns det ju sprit att ta till, helt legalt. Andra söker illegala sätt att slappna av; amfetamin, hasch. Tyvärr har ett sådant liv negativa konsekvenser för oss, och glädjen är kortvarig.

Vad händer i kroppen – fysiskt – när vi blir utsatta för stress – kontinuerligt? Kroppen blir spänd, medvetandet saknar lugn och förankring. Cirkulationen i kroppen påverkas negativt, vi får så småningom ont i axlar och rygg, magproblem, hjärtproblem. När vi får ont, så påverkar det medvetandet negativt, vi är inne i en negativ spiral.

Människan blir aldrig nöjd
Den moderna människan har försatt sig själv i en rävsax, vi blir aldrig nöjda. Företagen skapar nya ”fantastiska” produkter och ser dessutom till att skapa ett behov av dem. Och vi människor följer lydigt med i trenderna och spenderar våra surt förvärvade slantar i hopp om att bli ”ännu lyckligare”. Vi sätter ett klart samband mellan att äga, att tjäna mycket pengar, ha status och att vara lycklig. Att vi sen går omkring med kroniska ”välfärdssjukdomar”, det accepterar vi – omedvetet. Det är ju naturligt. Alla andra har ju sådana.

Att ha mat att äta och någonstans att bo och att vara frisk – brukar nämnas som grunderna för lycka.
Ett gammalt kinesiskt ordspråk i fri översättning säger ”en person som är lugn, avslappnad, naturlig och glädjefylld - får inga sjukdomar”. Med naturlig avses här att leva ett liv som följer naturens enkla regler och principer. Tyvärr så lever vi långt ifrån naturligt idag, så det är inte så konstigt att vi inte mår så bra och att vi saknar livsglädje.

Är frihet en förutsättning för lycka?  Helt klart. Vad är frihet? Är det att ha stora lån hos banken eller kreditkortsbolag när vi har konsumerat mer än vad vi har råd med? Är frihet att ha tid för sig själv, att göra det man tycker om eller att vara tillsammans med sina närmaste? Det borde vara självklart, men mänskligheten faller i samma fälla igen och igen generation efter generation.

Hur vill vi att framtiden ska se ut?
Vi – människor har ett problem att lösa. Vad vill vi åstadkomma med våra liv? Hur vill vi att framtiden skall se ut, för oss själva, för nästa generation och nästa? Hur vill vi att jorden skall se ut om ytterligare 40 år eller om 100 år? Eller har det ingen betydelse?
Det vi kan utgå från är att alla vill maximera sin egen lycka och sin egen livsglädje. Så vad är lycka? När vi blir permanent sjuka, så spelar det inte så stor roll hur många miljoner vi äger, om vi har swimmingpool eller sommarstuga. Att byta sommarstugan mot hälsa brukar inte fungera. Så, tyvärr är det ofta för sent att byta livsstil när problemen kommer. Gjort är gjort.

Vad händer om vi ingenting gör?
Ett nytt synsätt behövs för att vi skall kunna återfå vår livsglädje. Och vad händer om vi ingenting gör? Är vi beredda att betala priset för att ingenting göra? Och vilket är då priset? 
  • Sjukvårdskostnaderna skjuter i höjden. Risken finns att många slås ut från arbetsmarknaden i stressrelaterade åkommor i allt större utsträckning i unga år och dessa måste få sin försörjning av någon. Var ska dessa pengar tas? Tas de från företagen leder det till ramaskrin om höjda avgifter. Tas de som skatt på lönen, ökas skatte- och avgiftstrycket vilket heller inte brukar accepteras. 
  • Problem med kommande generationer. Om många barn saknar goda normer eller värderingar under uppväxtåren så blir det förmodligen inte bättre för framtida generationer heller. Risken finns för en framtida degenerering av människosläktet.
  • Resursslöseri i välden.


Vad kan vi göra för att återfå sann livsglädje?
Skapa insikt om hur vi faktiskt lever. Att satsa på att tillfredsställa lyckan genom att vara rik på pengar och köpa prylar leder inte till lycka i längden. Vi är omgivna av 3D hela tiden, det är bara att gå ut i naturen.

Försöka förstå hur världen och vi själva fungerar i stort och i smått. Det är kanske den viktigaste aktiviteten vi har i livet. Med ökad förståelse förändras också vårt beteende. Kanske kan det till och med bli intressant att ”kolla in” djurens beteende i gräset jämfört med att gå ut i affären och köpa ytterligare en tröja som nopprar sig efter två användningar.

Hur får vi förståelse för världen? Förståelsen måste börja med oss själva eftersom vi är en av de viktigaste levande varelserna i världen. Vi, med vår fantastiska hjärna, som kan initiera djupgående förändringar, som påverkar oss själva och andra, men vars möjligheter och effekter vi fortfarande har mycket små begrepp om.

Genom förståelse skapas också förutsättningar till förändring.

Vad kan vi göra för att förstå oss själva bättre och förändra oss?
Ett sätt heter Qigong. I China har sedan urminnes tider tränats Qigong. Med hjälp av Qigong slappnar kroppen av och medvetandet blir lugnare. Ett lugnt medvetande har större möjligheter att förstå sig på
  • kroppens inre processer och förändringar i kroppens inre processer. 
  • vad som händer runt omkring oss i världen och agera klokt

Ett exempel:
Efter en period med Qigongträning, känner man igen tillståndet av lugn och avslappning, ett mycket behagligt och eftersträvansvärt tillstånd. När en ny händelse inträffar som introducerar obehag såsom stress, så märks det tydligt i kroppen. Avsikten är att känna och därmed förstå vilka händelser som skapar obehaget, och att försöka förändra situationen. Går situationen att påverka, t.ex. genom att be ytterligare en person att bemanna kassorna så att genomströmningen av kunder blir bättre så reduceras stressnivån. Eller att ta mer tid på sig inför ett möte eller när man ska till bussen eller tåget.

Om situationen inte går att påverka, då gäller det att förstå att så här är det och jag gör så gott det går – utan att stressa, utan att bli arg. Fungerar det här synsättet? Ganska bra, det går att eliminera ganska många faktorer som skapar obehag.

Men – vi människor har djupt rotade vanor eller mönster som ibland träder in automatisk och gör att vi reagerar känslomässigt starkt på olika upplevelser. Exempel: Vissa människor klarar inte av att någon säger ”Det där fungerar ju inte, gör så här i stället”. De kan inte ta en sådan kommentar utan att bli arga (”lägg dig inte i det här, det här fungerar bra”) eller ledsna (”jag gör fel, jag duger inte”) eller rädda (”oj, jag har gjort en dumhet igen, tänk om jag förlorar jobbet”). Eller, hur många reagerar inte med ilska när någon säger något elakt och besvarar med ytterligare elakheter?

Känslomässiga upplevelser påverkar kroppen; ilska påverkar direkt leverns funktion medan rädsla påverkar njurarna och sorg lungorna. Eftersom kroppen är en integrerad enhet, så sprider sig naturligtvis reaktionen. T.ex. en person som är arg har förhöjd hjärtverksamhet och kan okontrollerat skrika eller agera dvs. slåss, vilket visar att ilskan även påverkar hjärnan. Även omvärlden påverkas med rädsla som följd. Frekventa utbrott leder till störningar i kroppen som så småningom kan utvecklas till sjukdomar.

Det finns andra dåliga vanor. Några har med mat och dryck att göra: tröstätande, alltid äta sig proppmätt, belöningsätande, bulimi, anorexi, dagens drink vid hemkomsten, drinken i lugna soffan framför TVn.

Så, att upptäcka och förändra sina dåliga mönster är mänsklighetens stora utmaning. När ett mönster upptäckts gäller det att byta ut det gamla beteendet mot ett nytt, skapa ett nytt mönster som är mera hälsosamt. Den första tiden vid korrigering är svår, det är mycket lätt att falla in i det invanda beteendet igen och igen men ett utbyte är nödvändigt och fullt möjligt.

Ett verktyg till förändring är Yuan Gong och Ren Xue
Ett viktigt verktyg för att arbeta med medvetandeutveckling och medvetandekultivering är Ren Xue och dess Qigongsystem Yuan Gong.

Mer finns att läsa om detta på vår web.